Hoppa till innehåll

Pantsättningsvillkor

Fysisk person som pantsättare

Från och med 8.12.2019

I Villkor som gäller alla pantsättare

1. Pantansvarets omfattning och pantsättningsbegrepp

Pantsättning avser en förbindelse enligt vilken pantsättaren ger sin egendom (panten) som säkerhet åt borgenären för att uppfylla sin egen eller en annan persons förpliktelse (huvudförpliktelsen).

Pantansvaret begränsas till pantens värde och avkastning. Avkastning är bl.a. ränteintäkt, utdelning som betalas på aktier, hyresintäkter av en lägenhet för vilken de aktier som berättigar till innehavet har ställts som pant och hyresintäkt av ett intecknat objekt som utgör panten.

Pantsättningen täcker också den egendom som har erhållits i stället för pantsättnings-objektet eller som har erhållits på grund härav. Om aktier utgör objekt för pantsättningen, täcker pantsättningen också de aktier som har tecknats vid en aktieemission utgående från den teckningsrätt som hör till aktierna. Banken har rätt att när som helst efter tidpunkten för pantsättningen meddela hyrestagaren eller dividendbetalaren t.ex. om den pantsättning som gäller hyresintäkten för en lägenhet eller fastighet eller dividender.

Med huvudförpliktelse avses kapital, räntor, dröjsmålsräntor, avgifter och arvoden i enlighet med bankens servicetariff, övriga kostnader och betalningsskyldigheter för en eller flera krediter eller någon annan bankfordran.

Huvudförpliktelsen kan vara en skuldförbindelse, borgensförbindelse, motförbindelse till bankgaranti eller någon annan förpliktelse. Om huvudförpliktelsen är en skuld av limittyp, där beloppet kan variera upp till den avtalade övre gränsen d.v.s. limiten, svarar panten förutom för det beviljade limitbeloppet även för avgifter enligt limitavtalet samt eventuella övertrasseringar av limiten och övertrasseringsräntor.

Pantsättning för egen skuld avser en pantsättning för en skuld där pantsättaren är ensam som gäldenär eller solidariskt med en annan person.

Tredjemanspantsättning avser en pantsättning där panten svarar för betalning av en annan persons huvudförpliktelse.

Enskild pantsättare avser en fysisk person som ställt en tredjemanspant. Som annan än enskild pantsättare anses person som hör till ett organ i den sammanslutning eller i dess moderbolag eller den stiftelse som är gäldenär eller en person som har ett på ägande baserat inflytande i den sammanslutning eller dess moderbolag som är gäldenär. En person som ställt pant för egen skuld anses inte som en enskild pantsättare.

Specialpant avser pantsättning där panten utgör säkerhet för en eller flera huvudförpliktelser som har specificerats i pantsättningsförbindelsen. Vid specialpantsättning utgör panten bankens säkerhet för gäldenärens specificerade huvudförpliktelses kapital, räntor, dröjsmålsräntor, tilläggsräntor, bankens avgifter och arvoden, bankens indrivningskostnader och -arvoden samt för andra betalningsskyldigheter till följd av huvudförpliktelsen.

Generell pant avser pantsättning där panten utgör säkerhet för den i pantsättningsför-bindelsen nämnda gäldenärens alla nuvarande och framtida huvudförpliktelser.

Vid generell pantsättning utgör panten bankens säkerhet för gäldenärens samtliga huvud-förpliktelsers kapital, räntor, dröjsmålsräntor, tilläggsräntor, bankens avgifter och arvoden, bankens indrivningskostnader och -arvoden samt för andra betalningsskyldigheter till följd av huvudförpliktelserna.

Vid tredjemanspant begränsas pantansvaret för den generella panten alltid till det maximibelopp som har fastställts i pantsättningsförbindelsen och till de huvudförpliktelser som uppstår under den tid som har avtalats i pantsättningsförbindelsen.

Fyllnadspant avser pantsättning där panten utgör säkerhet för den del av huvudförpliktelsen som inte kan uppbäras enligt lagen eller ur värdet av den pant som har det primära ansvaret (primära panten). Fyllnadspanten svarar för huvudförpliktelsen bara om banken inte får tillräcklig betalning av den primära panten.

Vid fyllnadspantsättning ökar inte pantansvaret också om mot den primära panten beviljas en tilläggsförpliktelse eller om den skulle bytas, om inte fyllnadspantsättaren ger sitt samtycke till detta.
Regressrätt avser den rätt som tredjemanspantsättaren har att av gäldenären indriva det belopp som har erhållits då den pant som tredjemanspantsättaren äger har realiserats och beloppet har använts för betalning av huvudförpliktelsen eller det belopp som tredjemanspantssättaren har betalat av på huvudförpliktelsen för att minska beloppet av sitt pantsättningsansvar.

2. Pantsättarens informationsskyldighet

Pantsättaren ska utan dröjsmål anmäla namn- och adressändringar till banken. Banken skickar meddelanden om pantsättningen till den adress som pantsättaren har meddelat eller som banken annars känner till.

Pantsättaren är skyldig att underrätta banken om ändringar gällande pantobjektet såsom ägarbyten.

3. Försäkring av den egendom som utgör föremål för panträtten

3.1. Försäkringsskyldighet

Pantsättaren är skyldig att sörja för att den egendom som utgör föremål för panträtten är tillräckligt försäkrad samt att betala egendomens förfallna försäkringspremier. Banken har rätt att av försäkringsbolag be om information om försäkringar som är förknippade till den egendom som utgör föremål för panträtten.

Försummelse att försäkra den egendom som utgör pant kan vara en uppsägningsgrund i enlighet med villkoren för skulden.

3.2. Försäkring av fastighet som utgör föremål för panträtten

När säkerheten utgörs av en inteckning som fastställts för en fastighet, fastighetens utbrutna område eller kvotdel eller dispositionsrätt ska den egendom som är föremål för panträtten vara försäkrad till fullt värde och ha omfattande försäkringsskydd, till exempel en fastighetsförsäkring som täcker skador till följd av naturfenomen och läckage.

3.3 Försäkring av bostadsaktie som är föremål för panträtt

När säkerheten utgörs av bostadsaktier som ger rätt att disponera över bostaden ska den egendom som är föremål för panträtten ha omfattande hemförsäkring som även täcker den del av bostadens fasta inredning som bostadsaktiebolagets fastighetsförsäkring inte täcker.

4. Förvaring och vård av panten

4.1. Pantsättarens skyldigheter

Pantsättaren ska

  • Vårda den egendom som utgör föremål för panträtten så att dess värde inte sjunker på grund av otillräcklig vård eller annars till följd av pantsättarens åtgärder eller för-summelser ingå avtal som är nödvändiga för att pantens värde ska bevaras
  • betala alla avgifter, till exempel hyror och bolagsvederlag som hör till den egendom som utgör föremål för panträtten, samt
  • sörja för övriga motsvarande förpliktelser

4.2. Bankens åtgärder vid förvaringen av panten

Banken är skyldig att förvara panten bra, men inte att vårda den.

Banken har rätt, men är inte utan särskild förbindelse skyldig att

  • vidta åtgärder som är nödvändiga för att bevara den pantsatta egendomens värde inkl. öppna ett konto och/eller ett värdeandelskonto
  • förhindra att en pantsatt fordran eller annan rättighet upphör samt
  • vidta i punkt 4.1. avsedda åtgärder om pantsättaren inte har uppfyllt sina skyldigheter

Banken svarar inte för en skada som beror på att sådana åtgärder inte har vidtagits som banken enligt det ovan sagda inte är skyldig att utföra.

Efter att huvudskulden återbetalats enligt villkoren för skuldebrevet överför banken i elektronisk form säkerheterna till pantägaren eller mottagaren av efterpant.

5. Kostnader för att förvara och vårda panten

Pantsättaren svarar för alla kostnader för att förvara och vårda panten. Dessa kostnader består också av myndighetskostnader för överföring av elektronisk säkerhet och omedelbara kostnader för uppgifter som bör kontrolleras i myndighetsregister och som anknyter till huvudskulden, som återbetalats enligt villkoren för skuldebrevet.

Banken har rätt att debitera kostnaderna på pantgivarens konto, separat faktura eller ta ut alla de kostnader från panten som banken orsakats till följd av att pantgivaren försummat skyldigheterna enligt punkt 4.1. Banken har dessutom rätt att uppbära och debitera pantsättarens konto med avgifter och arvoden enligt bankens gällande servicetariff för förvaringen och vården av panten.

6. Användning av panten för att betala huvudförpliktelsen

Om gäldenären inte betalar den förfallna huvudförpliktelsen eller en del av den, har banken rätt att använda panten eller de medel som erhållits vid försäljningen av den för att betala huvudförpliktelsen, kostnaderna för försäljningen av panten (till exempel fastighetsförmedlarens arvode), avgifter och arvoden orsakade av panten enligt bankens servicetariff samt bankens indrivningskostnader och indrivningsavgifter.

Om särskilda uppsägningsåtgärder krävs för att huvudförpliktelsen skall förfalla till betalning får banken använda tredjemanspanten för betalning av huvudförpliktelsen när skulden har sagts upp i förhållande till gäldenären.

Om gäldenären har försatts i konkurs eller om skuldsanering eller företagssanering har inletts eller ett interimistiskt förbud beträffande huvudförpliktelsen har meddelats i sådant förfarande behöver banken inte rikta uppsägningsåtgärder mot gäldenärenf förrän tredjemanspanten sålts.

Om panterna är flera än en får banken bestämma i vilken ordning de används för betalning av huvudförpliktelsen. Banken får också bestämma om den kräver sin fordran av eventuella borgens-män eller någon av dem eller om den kräver sin fordran av en eller flera panter. Den primära panten används ändå för betalningen av huvudförpliktelsen före en fyllnadspant eller fyllnads-borgen.

Om panten har ställts banken som säkerhet för två eller flera olika gäldenärers förbindelser eller som säkerhet för en gäldenärs flera förbindelser, har banken rätt att bestämma för vilken fordran panten skall användas som betalning.

Om en samägd bostadspant säljs och de ägande gäldenärerna har separata lån använder banken vid betalningen av respektive lån i första hand en summa som motsvarar gäldenärens ägarandel av bostadens köpesumma.

6.1. Användning av en fyllnadspant för att betala huvudförpliktelsen

Banken har rätt att använda fyllnadspanten för betalning av huvudförpliktelsen då den primära panten har sålts eller när det vid utsökning har konstaterats att hinder föreligger för att sälja den primära panten. Banken kan använda fyllnadspanten för betalning av huvudförpliktelsen också om pantsättaren, efter att huvudförpliktelsen har förfallit, har meddelat banken att han inte kräver att den primära panten säljs.

Om gäldenären håller kvar den egendom som utgör den primära panten vid en privatpersons skuldsanering eller vid företagssanering, har banken rätt att använda fyllnadspanten för att betala huvudförpliktelsen eller en del av den såtillvida som betalning inte inflyter enligt betalningsprogrammet. Om det vid försäljningen av panten återstår medel, kvarstår medlen som pant för huvudförpliktelsen, och för deponeringen av dessa medel har banken rätt att öppna ett konto i pantsättarens namn.

6.2. Försäljning av panten

Efter att huvudförpliktelsen eller en del av den har förfallit meddelar banken pantsättaren att panten kommer att säljas om fordran inte betalas inom en (1) månad från meddelandet. Banken har dock rätt att sälja panten trots det ovan sagda, om tillämpandet av den utsatta tiden uppenbart skulle medföra att pantens värde minskar och därigenom förorsaka väsentlig skada.

Banken har rätt att sälja panten, om den förfallna huvudförpliktelsen eller en del av den fortfarande är obetald en månad från meddelandet. Om panten utgörs av bostadsaktier som berättigar till innehav av den lägenhet som pantsättaren använder som sin huvudsakliga bostad, är den ovannämnda tiden två (2) månader.

Om panten utgörs av en rätt som grundar sig på en livförsäkring, har banken rätt att använda försäkringens återköpsvärde som betalning av huvudförpliktelsen, om huvudförpliktelsen först har krävts av försäkringstagaren och denne inte har betalat huvudförpliktelsen inom två (2) månader från att kravet framställdes.

Pantsatta medel i banken kan användas för betalning av huvudförpliktelsen omedelbart efter att huvudförpliktelsen förfallit till betalning oberoende av vad som har avtalats om lyftandet och uppsägningen av medlen.

Panten kan säljas som banken anser lämpligt. Panten säljs på ett för parterna så ändamålsenligt sätt som möjligt dock så att bankens fordran inte riskeras.
Utan att höra pantsättaren får banken göra sig förtrogen med den egendom som utgör föremål för panträtten samt förevisa den för eventuella köpare och vidta alla de åtgärder som förevisningen förutsätter (t.ex. låta gårdskarlen, disponenten eller en myndighet öppna dörren till en sådan lägenhet till vars innehav de aktier berättigar som utgör pant). Innan åtgärderna vidtas meddelar banken pantsättaren om åtgärderna.

Realiseringen av fast egendom som utgör säkerhet sker i den ordning som bestämts om utsökning.

7. Borgensmannens och tredjemanspantsättarens rätt till den pant som gäldenären har ställt

Gäldenärens egendom som vid betalningstidpunkten är säkerhet för huvudförpliktelsen utgör pant också för borgensmannens regressfordran om borgensmannen betalar huvudförpliktelsen eller en del av den. På motsvarande sätt om huvudförpliktelsen eller en del av den uppbärs från tredjemanspanten utgör gäldenärens egendom som vid betalningstidpunkten är säkerhet för huvudförpliktelsen enligt borgensvillkoren pant också för borgensmannens regressfordran.

8. Skattepåföljder av panten

Pantsättaren svarar för alla skattepåföljder för panten och för de avgifter som skattemyndigheterna har påfört.

9. Bankens rätt att överföra eller dela panten

Banken har rätt att överföra eller dela panten vid överföringen av huvudförpliktelsen eller en del av den samt att avtala med överföringstagaren om hur panten efter överföringen av fordran täcker bankens och överföringsstagarens fordran. Pantsättarens ansvar ökar inte på grund av överföringen eller delningen.

10. Betalning av huvudförpliktelsen och kvarhållande av panten

Pantsättningen gäller trots att huvudförpliktelsen betalats om betalningen av huvudförpliktelsen återgår på grund av bestämmelser i lagen om återvinning till konkursbo, dom-stolsbeslut eller annan motsvarande orsak. Banken har alltid rätt att kvarhålla panten i tre (3) månader om betalningen av skulden på grund av återvinning kan återgå. Banken kan av grundad anledning kvarhålla panten även längre än tre månader efter att huvudförpliktelsen har betalats.

11. Användning av kreditupplysning

När banken beviljar kredit eller bevakar den samt när den godkänner en pantsättning använder den förbindelsegivarens personkreditupplysningar. Kreditupplysningarna fås ur Suomen Asiakastietos kreditupplysningsregister.

12. Force majeure

En avtalspart svarar inte för en skada som har förorsakats av ett oöverstigligt hinder eller av att avtalspartens verksamhet oskäligt försvåras på grund av någon motsvarande orsak. En avtalspart som har drabbats av ett oöverstigligt hinder skall underrätta den andra avtals-parten härom så snart som möjligt. Om det oöverstigliga hindret berör banken, kan banken meddela om detta i rikstidningar eller på sin webbplats.

13. Forum och tillämplig lag

Pantsättaren kan väcka talan mot borgenären i anledning av tvister om denna pantsättning i den tingsrätt inom vars domkrets borgenären har sitt hemvist eller sin huvudsakliga förvaltning eller i den tingsrätt i Finland inom vars domkrets pantsättaren har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort.

Om pantsättaren inte har hemvist i Finland behandlas tvisterna i den tingsrätt inom vars domkrets borgenären har sitt hemvist eller sin huvudsakliga förvaltning. På detta avtalsförhållande tillämpas finsk lag.

II VILLKOR SOM GÄLLER TREDJEMANSPANTSÄTTARE

Utöver de ovan nämnda villkoren gäller följande villkor en tredjemanspantsättare:

14. Inverkan på pantansvaret vid ändringar av huvudförpliktelsen eller säkerheterna för den

14.1. Specialpant

Om villkoren för huvudförpliktelsen ändras så att de ökar gäldenärens ansvar, skall banken be om skriftligt samtycke av den pantsättare som har ställt tredjemanspant, för att ändringen ska vara bindande för pantsättaren.

Utan tredjemanspantsättarens samtycke kan man dock avtala om en sådan förlängning av betalningstiden eller om en sådan ändring av något annat villkor för huvudförpliktelsen, vars inverkan på pantsättarens ansvar är litet eller vars grund har preciserats i samband med den förbindelse som gäller huvudförpliktelsen.

Små ändringar för vilka pantsättarens samtycke inte krävs är exempelvis att skjuta fram förpliktelsens amorteringsposter så att den amorteringsfria tiden under lånetiden är samman-lagt högst två (2) år och/eller att återbetalningstiden för huvudförpliktelsen ändras så att låne-tiden förlängs med högst två (2) år, om den ursprungliga lånetiden för huvudförpliktelsen är tio (10) år eller mera. Om den ursprungliga lånetiden för huvudförpliktelsen understiger tio (10) år, kan den amorteringsfria tiden vara sammanlagt högst ett (1) år eller förlängningen av låne-tiden högst ett (1) år utan pantsättarens samtycke. Små ändringar är också en ändring av huvudförpliktelsens referensränta från Primeränta till euriborränta och från euriborränta till Primeränta.

14.2. Generell pantsättning

Vid generell pantsättning kan villkoren för huvudförpliktelsen ändras utan pantsättarens sam-tycke. Pantansvaret ökar ändå inte över den övre beloppsgräns som avtalats i pantsättnings-förbindelsen.

15. Bankens meddelanden till pantsättaren och pantsättarens rätt att få upplysningar

15.1. Meddelanden om dröjsmål, om att sälja säkerheter och om att avstå från säkerheter

Banken meddelar pantsättaren skriftligen om betalningsdröjsmål för huvudförpliktelsen eller gäldenärens konkurs inom en månad från det att betalningsdröjsmålet börjat eller konkursen börjat samt om försäljningen av andra säkerheter i anslutning till huvudförpliktelsen. Panten svarar för de dröjsmålsräntor som ackumulerats på den fordran som förfallit på grund av konkursen från och med den dag konkursen börjat.

Banken meddelar pantsättaren om banken helt avstår från den pant som gäldenären äger utan att banken får betalning ur panten eller en ny pant.
15.2. Meddelande till den som har ställt generell pant om att en tilläggsförpliktelse har beviljats
Banken meddelar pantsättaren utan dröjsmål att en tilläggsförpliktelse har beviljats mot den generella panten.

Pantsättaren har rätt att på begäran av banken få en kopia av det dokument med vilket gäldenären beviljats en tilläggsförpliktelse.

Om panten ägs gemensamt av två eller flera personer och en tilläggsförpliktelse beviljas endast några av de gemensamma ägarna mot panten, meddelar banken i efterhand de övriga ägarna av den generella panten om att tilläggsförpliktelsen har beviljats.

15.3. Meddelande om kapitalet och övertrassering av förpliktelse av limittyp

Banken meddelar den enskilda pantsättaren om det obetalda kapitalet av en förpliktelse av limittyp med sex månaders intervaller över läget 1.3 och 1.9.
Om gäldenären övertrasserar den limit som har avtalats för förpliktelsen av limittyp, sänder banken ett skriftligt meddelande om övertrasseringen till pantsättaren. Pantsättaren meddelas inte om övertrassering av den avtalade limiten, om den beror på att räntor, dröjsmålsräntor, bankens avgifter och arvoden samt övriga betalningsskyldigheter till följd av huvudförpliktel-sen har registrerats på kontot som bankens fordran.

15.4. Kännedom om ett meddelande

Det skriftliga meddelande som banken har sänt anses ha kommit pantsättaren till kännedom senast den sjunde dagen efter att det postades, om det har sänts under den adress som pantsättaren senast har anmält till banken eller magistraten.

16. Pantsättarens rätt att få upplysningar

Tredjemanspantsättaren har rätt att på begäran få upplysningar av banken om de omständigheter som inverkar på huvudförpliktelsen och den enskilda pantsättaren också om gäldenärens betalningsförmåga.

17. Tredjemanspantsättarens rätt att begränsa sitt ansvar under den tid panten gäller

Vid tredjemanspantsättning kan pantsättaren under den generella pantsättningens giltigetstid meddela den tidpunkt efter vilken panten inte svarar för nya huvudförpliktelser. Begränsningen träder i kraft efter att pantsättarens meddelande har nått banken, om inte en senare tidpunkt har nämnts i meddelandet.

En enskild pantsättare som har ställt en pant som säkerhet för en kredit av limittyp kan under pantens giltighetstid meddela den tidpunkt efter vilken panten inte gäller för en ny huvudförpliktelse. Begränsningen träder i kraft efter att pantsättarens meddelande har nått banken, om inte en senare tidpunkt har nämnts i meddelandet.

Vid en specialpantsättning kan pantsättaren inte begränsa sitt ansvar efter att pantförbindelsen har getts.

18. Avstående från säkerhet

Banken kan avstå från en borgen ställd som säkerhet för huvudförpliktelsen eller annan tredjemanspant utan att tredjemanspantsättarens ansvar minskar.
Banken kan av grundad anledning avstå från en pant som gäldenären äger och som ställts som säkerhet för huvudförpliktelsen utan tredjemanspantsättarens samtycke fastän banken inte skulle få betalning för förpliktelsen eller en ny säkerhet i stället för säkerheten. Tredjemanspantsättarens ansvar minskar då inte.

Om säkerheten är en fyllnadspant ökar avståendet från den primära panten inte tredje-manspantsättarens ansvar om inte tredjemanspantsättaren har gett sitt samtycke till avståendet från panten.

19. Tredjemanspantsättarens rätt till pant ställd av gäldenären

19.1. Beviljande av en tilläggsförpliktelse mot pant ställd av gäldenären

Banken har rätt att bevilja en ny förpliktelse mot den pant som gäldenären har ställt utan tredjemanspantsättarens samtycke. Banken har bättre rätt till den av gäldenären ställda panten än tredjemanspantsättaren också för den nya förpliktelsens del.

Om tredjemanspantsättningen är en fyllnadspant har banken bättre rätt till den av gäldenären ställda panten för den nya förpliktelsens del endast om tredjemanspant-sättaren har gett sitt samtycke till det.

Om tredjemanspanten har sålts och medlen har använts för att betala huvudförpliktelsen eller om tredjemanspantsättaren har betalat av på huvudförpliktelsen till banken så att tredjemanspantsättarens ansvar minskar har banken bättre rätt till den av gäldenären ställda panten för den nya förpliktelsens del endast om tredjemans-pantsättaren har gett sitt samtycke till det.

19.2. Pantsättarens regressrätt

Om medlen som erhållits vid försäljning av panten används för betalning av förpliktelsen eller om pantsättaren med bankens uttryckliga samtycke har avbetalat på förpliktelsen för att minska beloppet av sitt ansvar är gäldenärens egendom som då utgör säkerhet för huvudförpliktelsen även pant för tredjemanspantsättarens regressrätt, varvid banken inte har rätt att överlåta panten till gäldenären utan tredjemanspantsättarens samtycke. Om gäldenärens egendom även utgör säkerhet för någon annan fordran för bankens del, har banken bättre rätt än tredjemanspantsättaren till den egendom som gäldenären ställt som pant.

Om det är fråga om en fyllnadspant, har banken bättre rätt till den primära panten bara om huvudförpliktelsen endast har betalats delvis eller om panten innan fyllnadspantför-bindelsen gavs har ställts som säkerhet också för bankens någon annan fordran eller om fyllnadspantsättaren har gett sitt samtycke till att banken har bättre rätt till panten också för den nya förpliktelsens del. För att trygga sin eventuella rätt till den pant som gäldenären ställt för huvudförpliktelsen ska tredjemanspantsättaren efter att ha betalat av på huvudförpliktelsen skriftligen meddela och ge banken en nödvändig redogörelse för betalningen.

19.3. Pantsättarens regressrätt

Banken har rätt att till gäldenären överlåta den förfallna avkastningen av den pant som gäldenären äger och de rättigheter som hör till panten utan att tredjemanspantsättarens ansvar minskar.

20. Tredjemanspantsättarens förtida betalning

Tredjemanspantsättaren har rätt att betala en huvudförpliktelse som inte har förfallit till betalning om gäldenären skulle ha haft rätt att betala förpliktelsen i förtid. Om gäldenären är skyldig att till banken betala kostnader för betalningen av huvudförpliktelsen är tredjemanspantsättaren skyldig att betala samma kostnader, om han betalar krediten.

I det fallet att banken på grund av gäldenärens avtalsbrott (t.ex. betalningsdröjsmål) har rätt att säga upp huvudförpliktelsen till betalning, har tredjemanspantsättaren rätt att betala
huvudförpliktelsen i förtid.

De betalningar som pantsättaren gjort minskar beloppet av pantansvaret bara i det fallet att pantsättaren uttryckligen har avtalat om betalningen i förväg med banken eller om hela huvudförpliktelsen betalas.

21. Uppgifter om gäldenärens betalningsförmåga

Banken ger den enskilda pantsättare som är tredjemanspantsättare en kopia av kreditansökan jämte bilagor eller motsvarande uppgifter på något annat sätt samt även om de betalningsanmärkningar som har erhållits från Suomen Asiakastieto Oy:s kreditupplysningsregister och om de uppgifter om betalningsstörningar som banken har.

Information till pantsättare

Detta dokument innehåller allmän information till pantsättaren om vad pantsättning är och vilka rättigheter och skyldigheter pantsättaren har gentemot den bank som beviljat skulden. Villkoren för pantsättningen i varje enskilt fall framgår av pantsättningsförbindelsen.

1. Pantsättning

Vid pantsättning ställer pantsättaren en viss del av sin egendom som säkerhet för betalningen av en skuld. Om gäldenären inte betalar skulden på avtalat sätt kan skulden drivas in ur den pantsatta egendomen.

Särpant avser en eller flera i pantsättningsförbindelsen specificerade skulder.
Vid generell pant specificeras inte vilka skulder panten svarar för. Panten utgör säkerhet för gäldenärens alla existerande och framtida skulder. Gäldenären kan ta nya lån och panten svarar också för dem.

2. Pantsättare

Pantsättaren kan vara antingen en fysisk person eller en juridisk person, t.ex. ett företag, en förening eller en stiftelse.

En fysisk person som har ställt pant för en annans skuld kallas för enskild pantsättare. Från bestämmelser som skyddar enskilda pantsättare går det inte att avvika genom avtalsvillkor.

Enskilda pantsättare är dock inte ägarna eller de som har en ledande ställning i ett gäldenärsföretag eller dess moderföretag. Sådana personer är t.ex. verkställande direktör, styrelsemedlem, ansvarig bolagsman eller en person som äger minst en tredjedel av gäldenärsföretaget eller dess moderföretag.

3. Pantansvar

Utöver skuldkapitalet svarar panten för räntorna samt för kostnader och arvoden. Eventuella förändringar i referensräntans värde eller valutakursen för en skuld i valutabelopp medför motsvarande minskning eller ökning av pantansvaret. Villkoren för skulden binder pantsättaren.

4. Ställande av pant för annans skuld

Den som ställer pant för annat än egen skuld bör noggrant överväga pantsättningen.

Ansvaret hos en pant som ställts för en annans skuld begränsar sig till pantens värde och dess avkastning. I pantsättningsförbindelsen har parterna också kunnat avtala om en övre gräns för pantansvaret. Pantsättaren svarar inte för skulden med sina övriga tillgångar eller inkomster.

En fysisk person som ställt generell pant skyddas genom begränsning av pantansvaret beloppsmässigt och tidsmässigt. Pantsättaren och banken avtalar om ett lämpligt belopp som högst kan drivas in ur panten. Detta ska anges som ett fast penningbelopp (t.ex. 100 000 euro). I beloppet ingår även räntor och andra kostnader, om inte ett separat maximibelopp avtalats för dessa.

Tidsbegränsning av pantansvar görs vanligen med ett villkor enligt vilket panten endast svarar för skulder som uppkommit före en angiven dag. Passerandet av den angivna dagen innebär då inte att pantsättarens ansvar upphör utan definierar vilka skulder pantsättningen omfattar.

Ifall pantansvaret inte har begränsats på ovan beskrivet sätt svarar panten endast för sådana skulder vid vars beviljande panten ställts eller som uppkommit innan pantsättningsförbindelsen gavs och som pantsättaren då kände till.

Utöver beloppsmässig och tidsmässig begränsning i pantsättningsförbindelsen har en person som ställt generell pant för en annans skulder alltid rätt att ange en tidpunkt efter vilken pantansvaret inte omfattar nya skulder. Begränsningen träder i kraft när pantsättarens meddelande anlänt till banken, om inte en senare tidpunkt är angiven i meddelandet. Meddelande om begränsning bör ges skriftligen. Begränsningen minskar inte pantsättarens ansvar för därförinnan uppkomna skulder jämte räntor och kostnader.

En begränsning som någon pantsättare gjort minskar inte övrigas ansvar.

5. Ställande av pant för annans skuld av limittyp

För en skuld av limittyp, såsom kontokredit, kan en enskild pantsättare begränsa sitt pantansvar genom att ange en tidpunkt efter vilken pantansvaret inte omfattar nya skulder. Begränsningen minskar inte pantsättarens ansvar för därförinnan uppkomna skulder jämte räntor och kost-nader.

Begränsningen träder i kraft när pantsättarens meddelande anlänt till banken, om inte en senare tidpunkt är angiven i meddelandet. Meddelande om begränsning bör ges skriftligen.

En begränsning som någon enskild pantsättare gjort minskar inte övrigas ansvar.

6. Fyllnadspant för annans bostadskredit

En pant som en enskild pantsättare ställt som säkerhet för en annans skuld är alltid fyllnadspant, om skulden beviljats huvudsakligen för anskaffning eller iståndsättning av egen bostad eller fritidsbostad och om bostaden eller fritidsbostaden utgör säkerhet för skulden. Bostaden är då primär pant. Fyllnadspanten svarar endast för den del av skulden som medlen från försäljningen av gäldenärens bostad, som utgör säkerhet, inte räcker till för att täcka.

Som bostad betraktas i huvudsak för boende eller fritidsboende avsedd egendom, som kan vara en fastighet eller t.ex. aktier som berättigar till innehav av en bostad. Bostaden behöver inte vara i gäldenärens eget bruk.

Om en fastighet utgör säkerhet är den primära panten de pantbrev som hänför sig till fastigheten och som pantsatts som säkerhet för bostads-skulden. En fastighet kan också belastas av pantbrev med bättre företrädesrätt än dessa och deras innehavare har bättre rätt till fastighetens försäljningspris.

En primär pant kan också vara säkerhet för andra skulder. Om gäldenärens bostad svarar för andra skulder först, får medlen från försäljning av bostaden användas i första hand för betalning av dem.

Om statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån utgör säkerhet för ett bostadslån är bostaden alltid i första hand säkerhet för det lån som staten har ställt borgen för.

7. Ändringar i skuldvillkor

Ändring av skuldvillkoren till nackdel för den som ställt pant för en annans skuld förutsätter pantsättarens samtycke.

Pantsättarens samtycke behövs dock inte vid förlängningar av betalningstiden då dessa kan betraktas som sedvanliga eller vid andra mindre ändringar i villkoren för kreditförhållandet. Samtycke förutsätts inte heller när panten ställts som generell pant eller när ändringen är specificerad i kredit- eller pantsättningsvillkoren.

Av panten kan inte med stöd av skuldförhållandet krävas mera än av gäldenären. Om banken till någon del befriar gäldenären eller någon gäldenär från betalning av skulden blir också panten befriad i samma mån. Minskning av skuldbeloppet eller befrielse från betalningsskyldigheten genom skuldsanering som fastställts av domstol minskar dock inte pantsättarens ansvar.

8. Information till den som ställer pant för annans skuld

Banken utreder gäldenärens betalningsförmåga innan kreditbeslutet fattas. Information om betalningsförmågan får banken i huvudsak från gäldenären själv och ur kreditupplysningsregistret. På betalningsförmågan inverkar gäldenärens inkomster, utgifter, skulder och andra åtaganden.

Banken informerar pantsättaren om omständigheter som påverkar gäldenärens betalningsförmåga innan pantsättningsförbindelsen undertecknas.

Banken meddelar pantsättaren om betalningsdröjsmål gällande den skuld som pantsättningen omfattar. Om banken inte har meddelat om betalningsdröjsmålet inom en månad kan banken kräva panten på ränta eller dröjsmålsränta för det fördröjda beloppet först för tiden efter det att meddelandet sänts.

Så länge panten är säkerhet för skulden kan pantsättaren begära upplysningar från banken om skulden och om hur gäldenären sköter sin skuld. En enskild pantsättare som så önskar har dessutom rätt att av banken få upplysningar om gäldenärens övriga skulder och åtaganden samt om andra faktorer som inverkar på gäldenärens betalningsförmåga.

Rätten till information gäller omständigheter som banken känner till och gäldenärens kreditupplysningar. De uppgifter som begärs ska ha betydelse för bedömningen av pantsättarens risk. För kostnaderna för lämnande av uppgifter tar banken ut en avgift enligt sin prislista för tjänster.

Vid generell pantsättning får den enskilda pantsättaren separat underrättelse från banken om varje ny kredit. Alternativt kan man avtala att banken minst var sjätte månad underrättar den enskilda pantsättaren om beloppet av de skulder som pantsättningen omfattar.

Det utnyttjade kapitalet av en skuld av limittyp meddelas den enskilda pantsättaren var sjätte månad.

9. Indrivning av skuld ur panten

Skulden kan drivas in ur panten när skulden förfallit till betalning. Att en skuld förfaller kan bero på att den avtalade kreditperioden gått ut eller på att skulden sagts upp t.ex. på grund av betalningsförsummelse.

Banken är inte skyldig att först driva in skulden hos gäldenären. Banken är inte heller skyldig att först driva in skulden ur andra säkerheter, såvida det inte är fråga om fyllnadspant.

Banken har rätt att kräva betalning ur en fyllnadspant först efter det att gäldenärens bostad har sålts eller det vid utmätning har konstaterats hinder mot att sälja bostaden. Den som ställt fyllnadspanten kan, om han så vill, betala skulden för att förhindra försäljning av gäldenärens bostad eller uppkomst av dröjsmålsräntor.

Banken ska meddela pantens ägare på förhand om försäljning av panten. Om den förfallna skulden fortfarande är obetald en månad efter meddelandet får banken sälja panten. Tiden är två månader om panten utgörs av bostads-aktier som berättigar till innehav av pantsättarens egen bostad.

Pantsättaren kan avtala med banken att pantsättaren i stället för att panten säljs betalar pantens gängse värde till banken som betalning av skulden.

10. Betalning av uppsagd skuld enligt ursprungliga villkor

En enskild pantsättare kan betala av skulden enligt de skuldvillkor som gällde före uppsägningen även om skulden har sagts upp på grund av betalningsdröjsmål. En förutsättning för detta är att pantsättaren betalar borgenärerna de förfallna, obetalda amorteringarna och ställer betryggande säkerhet för det obetalda kapitalet.

11. Pantsättarens rätt att kräva betalning av gäldenären

Om medlen från försäljningen av en pant används till betalning av skulden eller om pantsättaren betalar en del av skulden till banken för att minska pantansvaret, har den som ställt pant för en annans skuld rätt att av gäldenären få det till banken betalda beloppet jämte ränta och kostnader (regressrätt). Pantsättaren bör bevara kvittona med tanke på indrivningen.

Säkerheten för en skuld kan utgöras av flera panter och borgensförbindelser. Vid försäljning av en pant som dess ägare ställt för en annans skuld får pantens ägare rätt till en av gäldenären ställd pant efter bankens fordringar.

Den som ställt pant för en annans skuld har inte rätt till panter som ställts av andra än gäldenären eller rätt att kräva betalning av den som ställt borgen för skulden.

12. Inverkan som skuldsanering och företagssanering har på panter

Vid skuldsanering och företagssanering är bankens rätt att driva in sin fordran på gäldenären ur en pant som gäldenären ställt beroende av det fastställda betalningsprogrammet.

Banken får driva in skulden enligt de tidigare villkoren ur en pant som någon annan än gäldenären ställt även om villkoren för skulden ändrats för gäldenärens del vid skuldsanering eller företagssanering.

Om gäldenären vid skuldsanering eller företagssanering behåller egendom som utgör säkerhet får banken ur en fyllnadspant kräva endast den del av skulden som inte blir betald enligt betalningsprogrammet. Om en pant som gäldenären ställt dock måste säljas kan banken kräva betalning ur fyllnads-panten enligt de tidigare villkoren. Fyllnadspanten svarar dock inte för eventuellt uppkommen dröjsmålsränta under betalningstiden för den skuld som gäldenären ålagts att betala.

13. Gäldenärs eller pantsättares död

Bankens rätt till panten kvarstår även i händelse av gäldenärens eller pantsättarens död. Om gäldenären dör har banken rätt att säga upp skulden och sälja panten eller komma överens med dödsboet om reglering av skulden.

14. Företag som gäldenär

Om ett företag, en sammanslutning eller en stiftelse är gäldenär svarar dess ägare, medlemmar eller representanter enligt huvudregeln inte personligen för skulden. Endast bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag har personligt ansvar för företagets skuld. En person som är verksam under ett firmanamn svarar personligen med hela sin egendom för skuld som tagits för företagsverksamheten.

Texten i dokumenten 'Information till pantsättaren' har upprättats i Finansbranschens Cenralförbund.