POP Bankens prognos: Finlands ekonomi växer blygsamt

Enligt POP Bankens ekonomiska prognos är Finlands konkurrenskraft stabil, och euro-dollarkursen väntas inte försvaga utrikeshandeln i någon större skala. I år växer ekonomin blygsamt tack vare investeringar, export och inhemsk konsumtion, men tillväxten ökar nästa år.

Nyckeltal i POP Bankens prognos:

• I år ökar BNP med en procent och nästa år med 1,4 procent tack vare privat konsumtion och investeringar.
• År 2025 väntas investeringarna öka med 2 procent och därpå följande år med 5,9 procent.
• I år ligger inflationen kring en procent, och nästa år stiger den till 1,5 procent till följd av den ökande ekonomiska tillväxten och utplaningen i räntenivån.
• Efter en lång nedgång vänder importen uppåt och ökar med 0,3 procent och därpå följande år redan med 4 procent. Exporten ökar i sin tur med 1,7 procent i år och med 3 procent därpå följande år.
• I år väntas 12 månaders Euribor ligga kring 2,2 procent och nästa år kring 2,4 procent.
• Bensinpriset är innevarande år ca 1,70 euro/liter och stiger måttligt med ca fem cent därpå följande år.
• Den privata konsumtionen väntas i år öka med 0,8 procent och år 2026 med 1,3 procent. Om förtroendet stärks kan konsumtionen återhämta sig snabbt, men tills vidare är tillväxten måttlig. Löntagarnas köpkraft ökar med 2,3 procent i år och med 1,9 procent därpå följande år.

”Finlands ekonomiska hållbarhet är nu under lupp. Utöver kostnaderna för ett åldrande samhälle, såsom utgifterna för social- och hälsovård, har det nya geopolitiska läget föranlett diskussion om behovet av försvarsinvesteringar och hur de borde finansieras. Det är således ingen överraskning att konsumenterna har levt sparsamt. Räntenivån och inflationen ligger dock på en nivå som får företagen att hoppas på att folket ska byta ut svångremmen mot hängslen.”

”Trumps manus kan innehålla ytterligare överraskningar, men för Europa har utvecklingen även medfört något positivt, eftersom vi allt mer har börjat diskutera hur vi kunde dra nytta av de starka sidorna i vår region. Finland har profilerat sig väl i dessa diskussioner, och man får hoppas att det snart även syns i orderböckerna”, säger POP Bankens direktör Timo Hulkko.

Överraskningar i handelspolitiken

I början av året fick tullkriget, som startades av USA, och eventuella dyrare importvaror världsekonomin att hosta. Trots att osäkerheten i handelspolitiken belastar exporten och investeringsutsikterna på kort sikt väntas ländernas ökade försvars- och infrastrukturinvesteringar främja tillväxten redan nästa år. Även om den ekonomiska tillväxten tilltar i euroområdet väntas Europeiska centralbanken dock bedriva en moderat räntepolitik.  

I år är den genomsnittliga uppgången i konsumentpriserna måttligare än i fjol. Förhöjningarna av konsumtionsskatterna höjer dock priserna med närmare en procent. Däremot pressas inflationen i år nedåt av den lägre räntenivån och de lägre elpriserna. I år ligger inflationen kring en procent, och nästa år stiger den till 1,5 procent till följd av den ökande ekonomiska tillväxten och utplaningen i räntenivån.

Bensinpriset sjönk med priset på råolja under våren. Nedgången i oljepriset har stärkts av världsekonomins svaga utveckling och OPEC:s beslut om att öka oljeproduktionen. I år är bensinpriset ca 1,70 euro per liter. Oroligheterna i Mellanöstern kan dock orsaka tillfälliga pristoppar. Till följd av den gradvisa återhämtningen i världsekonomin väntas bensinpriset nästa år stiga måttligt till ca 1,75 euro per liter.

Det genomsnittliga börspriset på el förblir stabilt i år. Medelpriset på börsel inklusive skatt är kring 6,3 euro per kilowattimme i år och nästa år.

Den privata konsumtionen ökar när löntagarnas köpkraft blir bättre

Den privata konsumtionen väntas öka med 0,8 procent 2025 och med 1,3 procent 2026. Löntagarhushållens köpkraft ökar tack vare den måttliga löneutvecklingen och den låga inflationen. År 2025 stiger löntagarnas inkomst med 3,3 procent och år 2026 med 3,4 procent. Realinkomsten är dock långt ifrån lika hög som under toppåren, och det osäkra ekonomiska läget och nedskärningarna i den sociala tryggheten lägger sordin på konsumtionsmöjligheterna. Löntagarnas köpkraft ökar med 2,3 procent i år och med 1,9 procent därpå följande år.

På grund av det brutna indexet och den avtagande inflationen blir pensionärernas inkomstutveckling betydligt måttligare än under de två föregående åren. Arbetspensionerna ökar med 1,3 procent i år och med 1,2 procent därpå följande år. Köpkraften för dem som får arbetspension ökar i år endast med 0,3 procent och vänder nedåt 2026.

Uppgången i företagarnas köpkraft avtar något i år. Skatteförhöjningarna i kombination med hushållens svaga konsumtionsefterfrågan har minskat många företagares marginaler. Nästa år ljusnar utsikterna, eftersom hushållens ökande konsumtion ger företagarna mer prissättningsmöjligheter. Företagarnas köpkraft ökar med en procent i år och med 2 procent därpå följande år.

Arbetslösheten minskar långsamt och kvinnornas sysselsättningsgrad har avtagit ytterligare

Under 2025 ökar sysselsättningen ännu blygsamt, men mot slutet av året väntas den bli något bättre då till exempel byggandet återhämtar sig. Även den ökande aktivitetsgraden och arbetsföra befolkningen är positiva tecken på längre sikt.

Enligt prognosen kommer sysselsättningsgraden för 15–64-åringar i år att stiga till ca 72,0 procent, medan arbetslöshetsgraden sjunker till 8,9 procent. År 2026 fortsätter utvecklingen i måttligt positiva tecken då sysselsättningsgraden stiger till 72,4 procent, medan arbetslöshetsgraden sjunker till 8,5 procent. Sysselsättningsläget väntas inte återhämta sig snabbt, eftersom ekonomisk tillväxt och en förbättrad sysselsättning förutsätter en avtagande osäkerhet bland både företagen och hushållen.

Det har förekommit skillnader i sysselsättningsutvecklingen mellan olika kön och sektorer. Kvinnornas sysselsättning har fortsatt att sjunka i synnerhet på grund av det svagare läget inom den offentliga sektorn och handeln, medan utvecklingen har varit jämnare inom privata och mansdominerade sektorer. Långtidsarbetslösheten fortsätter att öka, och arbetslösheten bland högskoleutbildade har ökat i synnerhet inom expertområden.

Exporten och importen samt investeringarna på plus

Trots tullarnas bromsande effekt väntas exporten i år öka med 1,7 procent, eftersom varuexporten får medvind av överlåtelsen av ett stort kryssningsfartyg till USA. Serviceexporten är fortfarande ett draglok för exportutvecklingen i synnerhet tack vare efterfrågan på IT- och datakommunikationstjänster. Efter en lång nedgång vänder importen uppåt och ökar med 0,3 procent när exporten och den inhemska konsumtionen återhämtar sig. Nästa år ökar tillväxten i världsekonomin exporten med 3 och importen med 4 procent.

Investeringarna visade tecken på återhämtning under årets första kvartal. År 2025 väntas investeringarna öka med 2 procent, men tillväxten vilar ännu starkt på offentliga försvarsinvesteringar. Nästa år ökar investeringarna avsevärt i och med den starkare ekonomiska tillväxten och då projekten relaterade till den gröna omställningen och försvarsinvesteringarna sätter fart på både de privata och offentliga investeringarna. År 2026 ökar investeringarna med 5,9 procent.

Investeringarna i bostadsbyggen har nått botten, och byggandet väntas återhämta sig under slutet av året. Tillväxten för hela året blir dock anspråkslös. Byggandet backas upp av den lägre räntenivån, men efterfrågan begränsas fortfarande av hushållens och investerarnas osäkerhet. Nästa år är betydligt ljusare för byggbranschen, men byggföretagen är fortfarande försiktiga.

POP Banken publicerar sin ekonomiska prognos två gånger om året. Det här är den första prognosen 2025.