Hoppa till innehåll

Borgenvillkor

Borgensvillkor (Fysisk person som borgensman)

Från och med 1.4.2024 

1. Borgensansvarets omfattning och begrepp 

1.1. Borgen avser en förbindelse med vilken den som ingått förbindelsen (borgensmannen) åtar sig att svara gentemot borgenären för en annan persons (gäldenärens) förpliktelse (huvudförpliktelsen). 

1.2. Med huvudförpliktelse avses kapital, ränta, dröjsmålsränta, avgifter enligt bankens prislista, andra kostnader och betalningsskyldigheter för en eller flera krediter eller någon annan bankfordran. 

Huvudförpliktelsen kan vara en kreditförbindelse, borgensförbindelse, en motförbindelse till en bankgaranti eller någon annan förpliktelse. Om huvudförpliktelsen är en skuld av limittyp, där beloppet kan variera upp till den avtalade övre gränsen d.v.s. limiten, svarar borgensmannen förutom för den avtalade limiten även för limitavtalets övriga avgifter samt eventuella övertrasseringar av limiten och övertrasseringsräntor. 

1.3. Med enskild borgensman avses en fysisk person som ställt borgen. Som enskild borgensman anses inte en person som hör till något organ i den sammanslutning som är gäldenär eller en person som har ett på ägande baserat inflytande på den sammanslutning som är gäldenär eller på dess modersammanslutning. 

1.4. Proprieborgen avser en borgen där borgensmannen svarar för huvudförpliktelsen såsom för sin egen förpliktelse. Banken kan kräva betalning av borgensmannen genast då huvudförpliktelsen har förfallit till betalning antingen helt eller delvis. 

1.5. Solidarisk borgen. Om flera än en borgensman har ställt borgen som säkerhet för samma huvudförpliktelse svarar varje borgensman gentemot banken för hela huvudförpliktelsen, om inte annat skriftligt har avtalats om ansvarsfördelningen. Om borgensbeloppet är begränsat svarar varje borgensman för betalningen av förpliktelsen till det belopp som han ställt borgen för tills förpliktelsen är betald i sin helhet. En amortering av huvudförpliktelsen som en borgensman betalat borgenären minskar inte det belopp som en annan borgensman svarar för om förpliktelsen efter denna amortering utgör minst det belopp som den andra borgensmannen svarar för. 

1.6. Specialborgen avser en borgen där borgensmannen svarar gentemot banken för en eller flera huvudförpliktelser som specificeras i borgensförbindelsen. 

1.7. Generell borgen avser en borgen där borgensmannen svarar gentemot banken för den i borgensförbindelsen nämnda gäldenärens alla nuvarande och framtida huvudförpliktelser. Huvudförpliktelsen kan då vara till exempel en förpliktelse som baserar sig på gäldenärens skuld- eller borgensförbindelse eller på en motförbindelse till en bankgaranti. I en generell borgen begränsas borgensmannens ansvar ändå alltid till en i borgensförbindelsen fastställd övre beloppsgräns och till de huvudförpliktelser som uppstår under den tid som avtalats i borgensförbindelsen. 

1.8. Fyllnadsborgen avser en borgen där borgensmannen svarar gentemot banken för den del av huvudförpliktelsen som inte kan erhållas ur värdet av den primära panten. Den som ställt fyllnadsborgen svarar för huvudförpliktelsen endast till den del banken inte erhåller tillräcklig betalning av egendom som ställts till primär pant för huvudförpliktelsen. 

Vid fyllnadsborgen ökar inte borgensmannens ansvar även om mot den primära panten beviljas en tilläggsförpliktelse eller om den byts, om borgensmannen inte ger sitt samtycke till detta. 

1.9. Regressrätt avser borgensmannens rätt att av gäldenären indriva det belopp som borgensmannen har betalat utifrån borgen. 

Regressrätten avser också borgensmannens rätt att av övriga borgensmän indriva deras andel av det betalda beloppet. 

2. Borgensmannens informationsskyldighet 

Borgensmannen skall utan dröjsmål meddela banken om ändringar av namn och adress. Banken skickar meddelanden om borgen till den adress som borgensmannen meddelat eller som banken annars känner till. 

3. Inverkan på borgensansvaret vid ändringar av huvudförpliktelsen 

3.1. Specialborgen 

Om villkoren för huvudförpliktelsen ändras så att de ökar gäldenärens ansvar, skall banken be om skriftligt samtycke av den borgensman som har ställt specialborgen för att ändringen ska binda borgensmannen.

Utan borgensmannens samtycke kan avtal dock träffas om förlängning av betalningstiden eller om andra ändringar av villkoren för huvudförpliktelsen, om verkningarna för borgensmannens ansvar är små eller om grunden för ändringen har preciserats i samband med huvudförpliktelsen. 

Små ändringar, som inte kräver borgensmannens samtycke, är exempelvis att skjuta fram huvudförpliktelsens amorteringsposter så att den amorteringsfria tiden under lånetiden är högst två (2) år och/eller att ändra återbetalningstiden för huvudförpliktelsen så att lånetiden förlängs med högst två (2) år, om huvudförpliktelsens ursprungliga lånetid är tio (10) år eller mera. Om huvudförpliktelsens ursprungliga lånetid dock understiger tio (10) år, kan den amorteringsfria tiden vara sammanlagt högst ett (1) år eller förlängningen av lånetiden högst ett (1) år utan borgensmannens samtycke. Små ändringar som inte kräver borgensmannens samtycke är också en ändring av huvudförpliktelsens referensränta från Primeränta till euriborränta och från euriborränta till Primeränta. 

3.2. Generell borgen 

Vid generell borgen kan villkoren för huvudförpliktelsen ändras utan borgensmannens samtycke. Borgensmannens ansvar ökar dock inte över den beloppsmässiga övre gräns som har avtalats i borgensförbindelsen. 

4. Bankens meddelanden till borgensmannen 

4.1. Meddelande om dröjsmål, om att sälja säkerheter och om att avstå från säkerheter 

Banken meddelar borgensmannen skriftligen om betalningsdröjsmål för huvudförpliktelsen eller gäldenärens konkurs inom en månad från det att betalningsdröjsmålet eller konkursen börjat. Borgensmannen svarar för de dröjsmålsräntor som ackumulerats på den fordran som förfallit på grund av konkursen från och med den dag konkursen börjat. 

Banken meddelar borgensmannen skriftligt om försäljningen av panter som gäldenären har ställt i anslutning till huvudförpliktelsen. 

Banken meddelar borgensmannen om banken helt avstår från den pant som gäldenären äger utan att banken får betalning ur panten eller en ny pant.

4.2. Meddelande till den som har ställt generell borgen om att en tilläggsförpliktelse har beviljats 

Banken meddelar utan dröjsmål borgensmannen om att en tilläggsförpliktelse har beviljats mot den generella borgen. 

Borgensmannen har rätt att på begäran få en kopia av det dokument av banken med vilket gäldenären har beviljats en tilläggsförpliktelse. 

4.3. Meddelande om övertrassering av en skuld av limittyp och om kapitalet 

Banken meddelar en enskild borgensman om det obetalda kapitalet av en skuld av limittyp med sex månaders intervaller över läget 1.3 och 1.9. 

Om gäldenären överskrider den limit som har avtalats för skulden av limittyp, sänder banken borgensmannen ett skriftligt meddelande om övertrasseringen. Borgensmannen meddelas inte om överskridningen av den avtalade övre gränsen, om den beror på att räntor, dröjsmålsräntor, bankens avgifter och arvoden samt övriga betalningsskyldigheter till följd av huvudförpliktelsen har registrerats på kontot som bankens fordran. 

4.4. Kännedom om ett meddelande 

Det skriftliga meddelande som banken har sänt anses ha kommit borgensmannen till kännedom senast den sjunde dagen efter att det postades, om det har sänts under den adress som borgensmannen senast har anmält till banken eller magistraten. 

5. Borgensmannens rätt att få upplysningar 

Borgensmannen har rätt att på begäran få upplysningar av banken om alla de omständigheter som inverkar på huvudförpliktelsen och den enskilda borgensmannen också om gäldenärens betalningsförmåga. 

6. Borgensmannens rätt att begränsa sitt ansvar under den tid borgen gäller 

Borgensmannen kan under den generella borgens giltighetstid meddela den tidpunkt efter vilken han inte svarar för nya huvudförpliktelser. 

Begränsningen träder i kraft efter att borgensmannens meddelande har nått banken, om inte en senare tidpunkt har nämnts i meddelandet. 

En enskild borgensman som har ställt en borgen som säkerhet för en skuld av limittyp kan under borgens giltighetstid meddela den tidpunkt efter vilken han inte svarar för en ny huvudförpliktelse. Begränsningen träder i kraft efter att borgensmannens meddelande har nått banken, om inte en senare tidpunkt har nämnts i meddelandet. 

Vid en specialborgen kan borgensmannen inte begränsa sitt ansvar efter att borgensförbindelsen har getts. 

7. Bankens rätt att befria övriga borgensmän från ansvar för huvudförpliktelsen 

Banken har rätt att av grundad anledning befria de övriga borgensmännen från ansvar för huvudförpliktelsen utan borgensmannens samtycke, fastän banken inte skulle erhålla betalning eller annan säkerhet i stället för borgen. Härvid minskar inte ansvaret från det i borgensförbindelsen avtalade för den borgensman som inte befriats från ansvar. Befrielsen av de övriga borgensmännen inverkar inte på borgensmännens eventuella inbördes regressrätter. 

Banken meddelar borgensmannen om befrielsen av de övriga borgensmännen från ansvar för huvudförpliktelsen. 

8. Avstående från säkerhet 

Banken kan avstå från en tredjemanspant som ställts som säkerhet för huvudförpliktelsen utan att borgensmannens ansvar minskar. 

Banken kan av grundad anledning avstå från en pant som gäldenären äger och som ställts som säkerhet för huvudförpliktelsen utan borgensmannens samtycke fastän banken inte skulle få betalning för förpliktelsen eller en ny säkerhet i stället för säkerheten. Borgensmannens ansvar minskar då inte. 

Om borgen är en fyllnadsborgen ökar avståendet från den primära panten inte borgensmannens ansvar om inte borgensmannen har gett sitt samtycke till avståendet från panten. 

9. Borgensmannens rätt till den pant som gäldenären har ställt 

9.1. Beviljande av en tilläggsförpliktelse mot en pant som gäldenären har ställt 

Banken har rätt att bevilja en ny förpliktelse mot panten utan borgensmannens samtycke. Banken har då bättre rätt till panten också för den nya förpliktelsens del. 

Om borgen är en fyllnadsborgen eller om borgensmannen på yrkan av banken har betalat huvudförpliktelsen eller en del av den har banken bättre rätt till panten för den nya förpliktelsens del endast om borgensmannen har gett sitt samtycke till det. 

9.2. Borgensmannens rätt till panten efter sin betalning 

Om borgensmannen betalar huvudförpliktelsen eller en del av den, utgör gäldenärens egendom som vid betalningstidpunkten är säkerhet för huvudförpliktelsen pant också för borgensmannens regressfordran. Banken har ändå bättre rätt till den egendom som gäldenären ställt som pant än borgensmannen om huvudförpliktelsen har betalats endast delvis eller om gäldenärens egendom utgör säkerhet också för någon annan fordran för bankens del. 

Om det är fråga om en fyllnadsborgen, har banken bättre rätt till den primära panten om huvudförpliktelsen endast har betalats delvis eller om panten innan borgensförbindelsen gavs har ställts som säkerhet också för bankens någon annan fordran eller om borgensmannen har gett sitt samtycke till att banken har bättre rätt till panten också för den nya förpliktelsens del. 

För att trygga sin eventuella rätt till den pant som gäldenären ställt för huvudförpliktelsen ska borgensmannen efter att ha betalat av på huvudförpliktelsen skriftligen meddela och ge banken en nödvändig redogörelse för betalningen.

9.3. Bankens rätt att överlåta pantens förfallna avkastning 

Banken har rätt att överlåta pantens förfallna avkastning och panträtter till pantens ägare utan att borgensmannens ansvar minskar till följd av detta.

10. Bankens rätt att överföra eller dela borgen 

Banken har rätt att överföra eller dela borgen i samband med överföringen av huvudförpliktelsen eller en del av den samt att med överföringstagaren avtala om hur borgen efter överföringen av fordrantäcker bankens och överföringstagarens fordran. Borgensmannens ansvar ökar inte på grund av överföringen eller delningen. 

11. Återtagande av betalningen 

Borgen gäller trots att huvudförpliktelsen betalats om betalningen av huvudförpliktelsen återgår på grund av bestämmelser i lagen om återvinning till konkursbo, domstolsbeslut eller annan motsvarande orsak. 

12. Uppsägning av huvudförpliktelsen 

Om särskilda uppsägningsåtgärder gentemot gäldenären krävs för att huvudförpliktelsen skall förfalla till betalning, får banken kräva betalning av borgensmannen endast om uppsägningsåtgärden har riktats mot både gäldenären och borgensmannen. 

Om gäldenären har försatts i konkurs eller om skuldsanering eller företagssanering som avser gäldenären har inletts eller ett interimistiskt förbud beträffande huvudförpliktelsen har meddelats i sådant förfarande får banken yrka på huvudförpliktelsen av borgensmannen utan att rikta uppsägningsåtgärder mot gäldenären.

13. Förtida betalning av borgensmannen 

Borgensmannen har rätt att betala en huvudförpliktelse som inte har förfallit till betalning, om gäldenären skulle ha haft rätt att betala densamma i förtid. Om gäldenären är skyldig att till banken betala kostnader för betalningen av huvudförpliktelsen är borgensmannen skyldig att betala samma kostnader, om han betalar krediten.

14. Användning av kreditupplysning 

När banken beviljar kredit eller bevakar den samt när den godkänner en borgen använder den förbindelsegivarens personkreditupplysningar. 

Kreditupplysningarna kontrolleras i Suomen Asiakastieto Oy:s kreditupplysningsregister och det positiva kreditupplysningsregistret, som administreras av Skatteförvaltningens Inkomstregisterenhet. 

15. Registrering av borgensmannens betalningsförsummelse i kreditupplysningsregistret 

Banken har rätt att meddela och registerföraren har rätt att registrera i kreditupplysningsregistret försummelser av betalningsförpliktelser enligt borgensförbindelsen då betalningen har fördröjts i minst 60 dagar efter att ett sådant meddelande som avses i punkt 12 har sänts och banken och gäldenären inte efter den ursprungliga förfallodagen har tecknat ett nytt betalningsavtal eller då en registrering annars är tillåten enligt lag eller dataskyddsmyndighetens beslut.

16. Force majeure 

En avtalspart svarar inte för en skada som har förorsakats av ett oöverstigligt hinder eller av att avtalspartens verksamhet oskäligt försvåras på grund av någon motsvarande orsak. 

En avtalspart som har drabbats av ett oöverstigligt hinder skall underrätta den andra avtalsparten härom så snart som möjligt. Om det oöverstigliga hindret berör banken, kan banken meddela om detta i rikstidningar eller på sin webbplats. 

17. Forum och tillämplig lag 

Borgensmannen kan väcka talan mot borgenären i anledning av tvister om denna borgen i den tingsrätt inom vars domkrets borgenären har sitt hemvist eller sin huvudsakliga förvaltning eller i den tingsrätt i Finland inom vars domkrets borgensmannen har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. Om borgensmannen inte har hemvist i Finland behandlas tvisterna i den tingsrätt inom vars domkrets borgenären har sitt hemvist eller sin huvudsakliga förvaltning. På detta avtalsförhållande tillämpas finsk lag. 

INFORMATION TILL BORGENSMAN

Detta dokument innehåller allmän information till borgensmannen om vad borgen är och vilka rättigheter och skyldigheter borgensmannen har gentemot den bank som beviljat skulden. Villkoren för borgen i varje enskilt fall framgår av borgensförbindelsen.

1. Borgen

Vid borgen ålar sig borgensmannen att svara för betalningen av en annan persons skuld. Om gäldenären inte betalar skulden på avtalat sätt kan skulden indrivas hos borgensmannen. Den som ingår en borgensförbindelse bör noggrant överväga sitt åtagande.

Borgensmannen svarar för skulden han gått i borgen för med alla sina personliga tillgångar. Borgen som ges till en bank är i praktiken alltid proprieborgen, dvs. borgen som för egen skuld, vilket innebär att banken kan kräva betalning direkt av borgensmannen genast när skulden har förfallit.

Särborgen avser en eller flera i borgensförbindelsen specificerade skulder.

Vid generell borgen specificeras inte vilka skulder borgensmannen ställer borgen för. Borgen utgör säkerhet för gäldenärens alla existerande och framtida skulder. Gäldenären kan ta nya lån och borgensmannen svarar också för dem.

2. Borgensman

Borgensmannen kan vara antingen en fysisk person eller en juridisk person, I.ex. ett företag, en förening eller en stiftelse.

En fysisk person som ställt borgen kallas för enskild borgensman. Från bestämmelser som skyddar enskilda borgensmän går det inte att avvika genom avtalsvillkor.

Enskilda borgensmän är dock inte ägarna eller de som har en ledande ställning i ett gäldenärsföretag eller dess moderföretag. Sådana personer är I.ex. verkställande direktör, styrelsemedlem, ansvarig bolagsman eller en person som äger minst en tredjedel av gäldenärsföretaget eller dess moderföretag.

3. Borgensansvar

Utöver skuldkapitalet svarar borgensmannen för räntorna samt för kostnader och arvoden. Eventuella förändringar av referensräntans värde eller valutakursen för en skuld i valutabelopp medför motsvarande minskning eller ökning av borgensansvaret. Villkoren för skulden binder borgensmannen. Om avsikten är att banken får kräva borgensmannen på endast ett visst penningbelopp eller en viss procentandel av skulden ska detta avtalas i borgensförbindelsen.

4. Flera borgensmän

Även om det finns flera borgensmän kan en enda borgensman bli tvungen att betala hela skulden. Banken är inte skyldig att driva in skulden hos övriga borgensmän, även om de skulle ha betalningsförmåga. En borgensman bör dessutom beakta att övriga borgensmäns ekonomiska ställning kan försämras efter ställandet av borgen.

5. Generell borgen

En fysisk person som ställt generell borgen skyddas genom begränsning av borgensansvaret beloppsmässigt och tidsmässigt. Borgensmannen och banken avtalar om ett lämpligt belopp som högst kan indrivas hos borgensmannen. Detta ska anges som ett fast penningbelopp (I.ex. 100 000 euro). I beloppet ingår även räntor och andra kostnader, om inte ett separat maximibelopp avtalats för dessa. Tidsbegränsning av borgen görs vanligen med ett villkor enligt vilket borgensmannen endast svarar för skulder som uppkommit före en angiven dag. Passerande! av den angivna dagen innebär då inte att borgensmannens ansvar upphör utan definierar vilka skulder borgen omfattar.

Ifall borgensansvaret inte har begränsats på ovan beskrivet sätt svarar borgensmannen endast för sådana skulder vid vars beviljande borgen har ingåtts eller som uppkommit innan borgensförbindelsen gavs och som borqensmannen då kände till.

Utöver beloppsmässig och tidsmässig begränsning i borgensförbindelsen har en person som ställt generell borgen alltid rätt att meddela en tidpunkt efter vilken borgensansvaret inte omfattar nya skulder. Begränsningen träder i kraft när borgensmannens meddelande anlänt till banken, om inte en senare tidpunkt är angiven i meddelandet. Anmälan om begränsning bör göras skriftligen. Begränsningen minskar inte borgensmannens ansvar för därförinnan uppkomna skulder jämte räntor och kostnader.

En begränsning som någon borgensman gjort minskar inte övriga borgensmäns ansvar.

6. Borgen för skuld av limittyp

För en skuld av limittyp, såsom kontokredit, kan en enskild borgensman begränsa sitt borgensansvar genom att meddela en tidpunkt efter vilken borgensansvaret inte omfattar nya skulder. Begränsningen minskar inte borgensmannens ansvar för därförinnan uppkomna skulder jämte räntor och kostnader. Begränsningen träder i kraft när borgensmannens meddelande anlänt till banken, om inte en senare tidpunkt är angiven i meddelandet. Anmälan om begränsning bör göras skriftligen.

En begränsning som någon enskild borgensman gjort minskar inte övriga borgensmäns ansvar.

7. Fyllnadsborgen för bostadskredit

Borgen som ställts av en enskild borgensman är alltid fyllnadsborgen, om skulden beviljats huvudsakligen för anskaffning eller iståndsättning av egen bostad eller fritidsbostad och om bostaden eller fritidsbostaden utgör säkerhet för skulden. Bostaden är då primär pant. Fyllnadsborgen svarar endast för den del av skulden som medlen från försäljningen av gäldenärens bostad, som utgör säkerhet, inte räcker till för att täcka.

Som bostad betraktas i huvudsak för boende eller fritidsboende avsedd egendom, som kan vara en fastighet eller I.ex. aktier som berättigar till innehav av en bostad. Bostaden behöver inte vara i gäldenärens eget bruk.

Om en fastighet utgör säkerhet är den primära panten de pantbrev som hänför sig till fastigheten och som pantsatts som säkerhet för bostadsskulden. En fastighet kan också belastas av pantbrev med bättre företrädesrätt än dessa, och deras innehavare har bättre rätt till fastighetens försäljningspris.

En primär pant kan också vara säkerhet för andra skulder. Om gäldenärens bostad svarar för andra skulder först, får medlen från försäljning av bostaden användas i första hand för betalning av dem.

Om statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån utgör säkerhet för ett bostadslån är bostaden alltid i första hand säkerhet för det lån som staten har ställt borgen för.

8. Ändringar i skuldvillkor

Ändring av skuldvillkoren till nackdel för borgensmannen förutsätter borgensmannens samtycke.

Borgensmannens samtycke behövs dock inte vid förlängningar av betalningstiden då dessa kan betraktas som sedvanliga eller vid andra mindre ändringar i villkoren för kreditförhållandet. Samtycke förutsätts inte heller när borgen ställts som generell borgen eller när ändringen är specificerad i kredit- eller borgensvillkoren.

Av borgensmannen kan inte med stöd av skuldförhållandet krävas mera än av gäldenären. Om banken till någon del befriar gäldenären eller någon gäldenär från betalning av skulden blir också borgensmannen befriad i samma mån. Minskning av skuldbeloppet eller befrielse från betalningsskyldigheten genom skuldsanering som fastställts av domstol minskar dock inte borgensmannens ansvar.

9. Information till borgensmannen

Banken utreder gäldenärens betalningsförmåga innan kreditbeslutet fattas.

Information om betalningsförmågan får banken i huvudsak från gäldenären själv och ur kreditupplysningsregistret. På betalningsförmågan inverkar gäldenärens inkomster, utgifter, skulder och andra åtaganden.

Banken informerar borgensmannen om omständigheter som påverkar gäldenärens betalningsförmåga innan borgensförbindelsen undertecknas.

Banken meddelar borgensmannen om betalningsdröjsmål gällande den skuld som borgen omfattar. Om banken inte har meddelat om betalningsdröjsmålet inom en månad kan banken kräva borgensmannen på ränta eller dröjsmålsränta för det fördröjda beloppet först för tiden efter det att meddelandet sänts.

Så länge borgen gäller kan en enskild borgensman begära upplysningar från banken om skulden och om hur gäldenären sköter sin skuld. En enskild borgensman som så önskar har dessutom rätt att av banken få upplysningar om gäldenärens övriga skulder och åtaganden samt om andra faktorer som inverkar på gäldenärens betalningsförmåga. Rätten till information gäller omständigheter som banken känner till och gäldenärens kreditupplysningar.

De uppgifter som begärs ska ha betydelse för bedömningen av borgensmannens risk. För kostnaderna för lämnande av uppgifter tar banken ut en avgift enligt sin prislista för tjänster.

Vid generell borgen får den enskilda borgensmannen separat underrättelse från banken om varje ny kredit. Alternativt kan man avtala att banken minst var sjätte månad underrättar den enskilda borgensmannen om beloppet av de skulder som borgen omfattar.

Det utnyttjade kapitalet av en skuld av limittyp meddelas den enskilda borgensmannen var sjätte månad.

10. Indrivning av skuld från borgensman

Skulden kan drivas in hos borgensmannen när skulden förfallit till betalning. Att en skuld förfaller kan bero på att den avtalade kreditperioden gått ut eller på att skulden sagts upp I.ex. på grund av betalningsförsummelse.

Banken är inte skyldig att först driva in skulden hos gäldenären. Banken är inte heller skyldig att först driva in skulden ur andra säkerheter, såvida det inte är fråga om fyllnadsborgen.

Banken har rätt att kräva betalning av den som ställt fyllnadsborgen först efter det att gäldenärens bostad har sålts eller det vid utmätning har konstaterats hinder mot att sälja bostaden. Den som ställt fyllnadsborgen kan, om han så vill, betala skulden för att förhindra försäljning av gäldenärens bostad eller uppkomst av dröjsmålsräntor.

11. Betalning av uppsagd skuld enligt ursprungliga villkor

En enskild borgensman kan betala av skulden enligt de skuldvillkor som gällde före uppsägningen även om skulden har sagts upp mitt under kredittiden på grund av betalningsdröjsmål. En förutsättning för detta är att borgensmannen betalar borgenärerna de förfallna, obetalda amorteringarna och ställer betryggande säkerhet för det obetalda kapitalet.

12. Indrivning hos gäldenären av belopp som borgensmannen betalat

Om borgensmannen betalar en del av skulden till banken har borgensmannen regressrätt, dvs. rätt att av gäldenären få det betalda beloppet jämte ränta och kostnader. Borgensmannen bör bevara kvittona med tanke på indrivningen.

Om gäldenären har ställt en pant som säkerhet för skulden har borgensmannen rätt att få betalning ur panten efter bankens fordringar. Om panten ägs av gäldenären och en annan person tillsammans utgör den andel som ägs av någon annan än gäldenären inte pant för borgensmannens regressfordran, såvida inte annat avtalats.

13. Indrivning från andra borgensmän av belopp som en borgensman betalat

Om borgensmännen är flera till antalet svarar de för skulden med sinsemellan lika stora andelar.

Eventuella i borgensförbindelserna avtalade begränsningar av borgensutfästelserna inverkar på ansvaret borgensmännen emellan. En borgensman som betalat skulden har rätt att kräva det betalda beloppet av de övriga borgensmännen om det av skulden återstår mindre än vad borgen utgör sammanlagt och borgensmannens betalning har minskat de övriga borgensmännens borgensansvar. 

Exempel 1

Skulden är 30 000 euro och en av tre borgensmän betalar hela skulden. Den borgensman som betalat skulden kan kräva 10 000 euro var av de två andra borgensmännen.

Exempel 2

Skulden är 20 000 euro. Borgensman A har ställt borgen för hela skulden och borgensman B har ställt borgen för 6 000 euro. Om A betalar hela skulden kan A kräva B på 3 000 euro, dvs. hälften av de 6 000 euro som de gemensamt gick i borgen för.

Exempel 3

A och B har vardera ställt borgen på 6 000 euro för en skuld på 20 000 euro.

Om 12 000 euro eller mera återstår av skulden och A betalar hela det belopp som han gått i borgen för kan A inte kräva betalning av B. Om bara 5 000 euro återstår av skulden och A betalar 3 000 euro och B 2 000 euro till banken kan A kräva 500 euro av B.

Om det för en skuld senare ingås en ny borgensförbindelse, som inte hade förutsatts när skulden beviljades, har den som senare ingått borgen rätt att kräva hela det belopp som han betalat av de tidigare borgensmännen. De som ingått borgen tidigare har däremot inte rätt att kräva betalda belopp av senare borgensmän.

Borgensmännen kan också avtala annorlunda om sin inbördes regressrätt.

14. Preskription av fordran

Bankens fordran på borgensmannen preskriberas om banken inte kräver betalning av borgensmannen inom tre år från det att skulden förföll till betalning. Preskriptionen avbryts också när banken påminner borgensmannen om borgen eller när borgensmannen betalar en del av skulden.

Borgensmannens fordran på gäldenären eller på en annan borgensman preskriberas om borgensmannen inte kräver betalning inom tre år från det att borgensmannen betalade en del av skulden. Preskriptionen avbryts också vid påminnelse om fordran eller vid betalning av en del av fordran.

Preskription ska avbrytas gentemot varje gäldenär och varje borgensman separat.

När preskriptionen avbrutits bö~ar en ny tre års preskriptionstid.

15. Inverkan som skuldsanering och företagssanering har på borgensmans ställning

Banken får driva in skulden hos borgensmannen enligt de tidigare villkoren även om villkoren för skulden ändrats för gäldenärens del vid skuldsanering eller företagssanering.

Om gäldenären vid skuldsanering eller företagssanering behåller egendom som utgör säkerhet får banken av den som ställt fyllnadsborgen kräva endast den del av skulden som inte blir betald enligt betalningsprogrammet. Om en pant som gäldenären ställt dock måste säljas kan banken kräva betalning enligt de tidigare villkoren av den som ställt fyllnadsborgen. Den som ställt fyllnadsborgen svarar dock inte för eventuellt uppkommen dröjsmålsränta under betalningstiden för den skuld som gäldenären ålagts att betala.

16. Gäldenärs eller borgensmans död

Bankens rätt till borgen kvarstår även i händelse av gäldenärens eller borgensmannens död. Då har banken rätt att säga upp skulden enligt skuldvillkoren och kräva borgensmannen på skulden eller komma överens med dödsboet om reglering av skulden.

17. Företag som gäldenär

Om ett företag, en sammanslutning eller en stiftelse är gäldenär svarar dess ägare, medlemmar eller representanter enligt huvudregeln inte personligen för skulden. Endast bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag har personligt ansvar för företagets skuld. En person som är verksam under ett firmanamn svarar personligen med alla sina tillgångar för skuld som tagits för företagsverksamheten.

Texten i dokumenten 'Information till borgensman' har upprättats i Finansbranschens Centralförbund.