Enligt Statistikcentralen minskade hushållens nettoförmögenhet med 21 procent mellan 2019 och 2023. Mest minskade den bland 35–44 år gamla personer, där nedgången i nettoförmögenheten (skulder – tillgångar) var närmare 39 procent. Denna åldersgrupp är också den mest skuldsatta, eftersom köp av egen bostad och relaterade skulder ofta infaller i denna ålder.
Utvecklingen på bostadsmarknaden återspeglades i finländarnas realförmögenhet
Mellan 2019 och 2023 minskade hushållens realförmögenhet med mer än 13 procent, medan den finansiella förmögenheten ökade med närmare 7 procent. Nedgången i realförmögenheten beror i synnerhet på att bostadsförmögenheten minskat. Bostadsförmögenhetens utveckling har varit relativt stabil efter 2009, men den vände nedåt efter 2016. Detta beror delvis på bostädernas prisutveckling och delvis på att det blivit mindre attraktivt och svårare att köpa en egen bostad. Nedgången i bostadspriserna i kombination med en avtagande efterfrågan på egna bostäder har avsevärt påverkat hushållens förmögenhetsställning.
Utvecklingen på bostadsmarknaden återspeglas i medianen för bostadsskulder som sjönk med 6 procent. Samtidigt steg medianen för andra skulder med mer än 8 procent, vilket tyder på att skuldsättningen relaterad till konsumtion och övrig finansiering har ökat.
Personer som fyllt 65 år har den största nettoförmögenheten, men även de skuldsätter sig allt mer
Jämfört med personer i 35–44-årsåldern, som ofta nyligen har köpt en bostad och som kan ha små barn har skuldbördan för personer som fyllt 65 år redan minskat, och de har haft tid på sig att samla förmögenhet. Statistiskt minskade även pensionärshushållens nettoförmögenhet med ca 6 procent under granskningsperioden. Medianen för deras realförmögenhet sjönk med 9 procent, men medianen för deras finansiella förmögenhet steg med närmare 12 procent.
Det är anmärkningsvärt att antalet skuldsatta pensionärshushåll har ökat efter början av 2000-talet. År 2023 hade redan 28 procent av pensionärshushållen skulder. Kvantitativt sett är bostadsskulder vanligast, men konsumtionsskulderna och de övriga skulderna har ökat mer på lång sikt relativt sett.
Kontroll över den personliga ekonomin i tid
”Hushållens förmögenhet har en stor betydelse för både hushållens ekonomiska trygghet och välfärd. Förmögenhet fungerar som en buffert mot oväntade utgifter relaterade till bland annat arbetslöshet, sjukdom och högre boendekostnader. Den möjliggör också en mer flexibel konsumtion och investeringar i till exempel utbildning eller boende”, påpekar POP Bankens direktör Timo Hulkko.
”Trots att yngre personer och småbarnsföräldrar sällan tänker främst på pensionsåldern är förmögenhet en viktig del av den ekonomiska tryggheten i ålderdomen. En tillräcklig förmögenhet minskar också skuldsättningsrisken och underlättar skötseln av skulder.”
Är din realförmögenhet och finansiella förmögenhet i balans?
Realförmögenhet, som utöver bostadsförmögenhet omfattar fordon samt mark- och företagsförmögenhet, utgör tillsammans 80 procent av hushållens medianförmögenhet. Den finansiella förmögenheten, som omfattar insättningar, aktier och fondandelar, står i sin tur för 20 procent.
”Det är bra att komma ihåg att en bostad är en illikvid egendomspost, vilket innebär att det kan ta tid och vara dyrt att omvandla den till pengar, i synnerhet när penningbehovet är akut. Detta kan göra det svårare att förbereda sig på till exempel oväntade utgifter eller inkomstbortfall. Därför är en tillräcklig finansiell förmögenhet en viktig faktor med tanke på hushållens ekonomiska trygghet och flexibilitet.”
”Likvid finansiell förmögenhet är en buffert mot överraskande utgifter eller inkomstbortfall, vilket kan förebygga skuldsättning. Finansiell förmögenhet möjliggör också avkastning genom investeringar. Framför allt är det viktigt att hushållets bostadsförmögenhet och finansiella förmögenhet är i balans”, konstaterar Hulkko.
När livslängden ökar blir det allt viktigare att pensionsbesparingarna och den övriga förmögenheten är tillräckliga. De offentliga finansernas hållbarhetsgap ökar risken för att hushållen framöver måste ta ett allt större ansvar för den egna ekonomiska tryggheten, till exempel vårdkostnaderna. Enligt Hulkko blir det allt viktigare för hushållen att spara och förmögenhetsplanera.
”Man får och bör njuta av livet, och det lyckas bäst när vardagen och festen inte medför ekonomiska överraskningar tack vare förberedelserna”.