När jag bestämde mig för att förverkliga mina drömmar, byta bransch i fyrtioårsåldern och studera till förstavårdare på en yrkeshögskola hade jag redan arbetat flera år som journalist, sysslat med kommersiellt samarbete i sociala medier och coachat folk i motion och löpning. Jag föreläste också om välbefinnande, en bättre vardag, identifiering av överbelastning och återhämtning på arbetshälsodagar i företag och på mässor.
Under hela mitt liv har jag arbetat mycket – delvis för att jag velat och delvis för att livet erbjudit mig utmaningar redan som ung vuxen med familj. Jag har alltid varit arbetsfokuserad. Jag har njutit av att arbeta, och i allmänhet har det varit roligt. Min karriär började när jag var 11 och sommarjobbade på ett hotell. Även före det delade jag ut reklamblad och sålde jultidningar i villaområden.
När jag sedan över 30 år senare klarade det två dagar långa inträdesprovet för förstavårdare på första försöket tänkte jag att allt fixar sig säkert även ekonomiskt. Samtidigt visste jag att jag var på väg in på djupa vatten med slutna ögon men samtidigt nyfiken på att få uppleva något nytt.
Under årens lopp har jag varit löntagare i flera repriser men också arbetat via firma – ibland både och. Jag hade vant mig vid oregelbundna inkomster och att det ibland fanns mer och ibland mindre pengar. Så klart undrade jag hur jag någonsin skulle lyckas samordna heltidsstudier med familjens och min egen försörjning. Men viljan att göra något gott för samhället – vårda och hjälpa – skingrade frågetecknen.
När jag påbörjade studierna var det inte förnuftet utan hjärtat som höll i spakarna. Förnuftet räknade euron, men hjärtat skrek: ”Förverkliga dina drömmar, kvinna.” Samma hjärta hade redan ett halvt år tidigare sagt upp sig från ett välbetalt stadigvarande jobb som kundrelationschef och kastat sig in i företagandet. Nu började hjärtat studera något helt nytt.
Efter min sista tentamen blir jag förstavårdare och har redan fått jobba med allt möjligt – även som förstavårdare på räddningsverket – och fortfarande ångrar jag inget. Tvärtom! Ju längre jag kommit, desto mer inser jag hur viktigt det är att våga börja om, även om framtiden känns lite skakig. Ändå har det inte varit lätt att få ihop mina nuvarande 235 studiepoäng av 240. I efterhand är det lätt att se vad som borde ha gjorts annorlunda, men gjort är gjort. Hellre tänker jag att nu är det så här och snart så där.
Som nästan färdig förstavårdare har jag också en lite annan syn på pengar än i början av den här resan. När det finns pengar och arbete är det lätt att säga att man inte arbetar för pengarnas skull. Men när det är ont om pengar och ingen säker arbetsplats är i sikte smyger sig osäkerheten in i vardagen, och man inser hur mycket pengar i sista hand betyder för känslan av trygghet. När man på natten väcks av tankar på pengar känns problemen lätt lika stora som en elefant, fast de så gott som alltid kan fixas på något sätt. Egna tankar kan vara bedrägliga, så det gäller att förhålla sig kritiskt till dem. Då gäller det att komma ihåg att man får hjälp bara man vågar öppna munnen. Då är det viktigt att agera och inte bli ensam med alla bekymmer.
En viktig insikt för mig är också att pengar eller bristen på pengar inte definierar vem jag är. Sedan tidigare vet jag också att en bra lön – nästan dubbelt bättre än vad en skötare får – inte gör mig lycklig. Men samtidigt är jag mycket medveten om att pengar medför frihet, minskar stressen och ger möjlighet att uppleva saker som gör mig lycklig. De här tankarna har bara blivit starkare under de fyra studieåren.
Det är kanske därför jag inte längre tänker på pengar bara som en ekonomisk fråga utan som en del av mitt välbefinnande. Och frihet innebär inte heller att man inte behöver tänka på pengar utan att man kan se på sin situation utan att skämmas och göra något åt saken.
Nu när jag nästan är utexaminerad vet jag också vad jag vill göra i framtiden. Jag vill ägna mig åt arbete som har betydelse, jag vill hjälpa människor. Samtidigt vill jag vara så fri i vardagen som möjligt och känna att ekonomiskt välbefinnande är en del av livet och inte dess villkor men inte heller något som jag hela tiden måste tänka på.
Kanske den här texten får också dig att stanna upp för en stund: vad betyder pengar för dig här och nu?
Välkommen att följa med mina tankar här på POP Bankens webbplats! Jag hoppas att de ger dig egna insikter angående utkomst, ekonomiskt välbefinnande, drömmar, mål och känslor. Inte för att pengar gör en lycklig utan för att du ska känna dig lycklig över annat men samtidigt vara medveten om att pengar också är en del av ditt välbefinnande.
Jenny Belitz Henriksson
Jenny Belitz Henriksson är 40+ och snart utexaminerad förstavårdare från yrkeshögskola, journalist, motionscoach och föreläsare. Jenny bor i centrala Helsingfors med sin treåriga vattenhund och varannan vecka dessutom med sin 14-åriga dotter.
Jenny ägnar sig åt distanslöpning, älskar Alperna, gillar vänliga människor, vill göra något nyttigt för samhället och tror att det är värt att sträva efter att förverkliga drömmar.
